Jämställdhetskunskap hjälper oss förändra
Fotbollen är inte jämställd i dag och det får konsekvenser. Traditioner, normer och kultur gör fotbollen till en mansdominerad värld och samma sak gäller inom näringslivet och samhället i stort. Med ökad kunskap kan vi förändra.
Endast 9 procent av tjejerna spelar fotboll i Sörmland att jämföra med killarna där det är 26 procent
I Sverige är 362 282 registrerade fotbollsspelare (över 15 år) varav 94 669 damer (2019) Källa: Svenska fotbollsförbundet
Endast 8 procent av bolagen i Sörmland har en kvinna som VD. Källa: UC (bolag som omsätter över 25 000 000 kr)
46 procent av kvinnorna svarar att de inte kan leva av sin samlade inkomst från fotbollen. Nästan alla män, 93 procent, svarar att de kan leva av sin samlade inkomst från fotbollen. Källa: Unionens rapport 2019.
85 procent av pojkarna bland de unga fotbollsspelarna uppger att de har en förebild. Endast 43 procent av flickorna svarar ja på frågan. Nästan alla pojkar som svarar att de har en förebild svarar att förebilden är en manlig fotbollsspelare. Källa: Unionens rapport 2019.
97 procent av männen svarar att de spelar fotboll på heltid. Bland kvinnorna är det endast 50 procent som uppger att de har fotboll som sin heltidssysselsättning. Källa Unionens rapport 2019
”Trots att vikten av förebilder verkar spela mindre roll för kvinnorna så är det ändå 40 procent som uppger att förebilder är viktiga. Det innebär att det finns stora möjligheter för fotbollen – och dess medaktörer såsom media – att arbeta med att bygga upp förebilder för nästa generations fotbollsspelare.” Unionens rapport 2019.
Det är få som har en kvinna som tränare. En större andel flickor än pojkar anger att deras tränare är en kvinna men även bland flickorna är det endast 22 procent som har en kvinnlig tränare. Hälften av alla unga svarande (10-16 år) uppger att deras tränare har relevant utbildning för att vara tränare. Åtta av tio uppger att deras tränare hjälper till ideellt. Källa: Unionens rapport 2019.
Det vanligaste är att det är en man som är tränare för de unga fotbollsspelarna (10-16 år ). En betydande majoritet, sammanlagt 88 procent av flickorna och pojkarna uppger att deras tränare är en man. Källa: Unionens rapport 2019
Hinder för ungas elitsatsning, en analys av svaren (10-16 år) som handlar om upplevda hinder för elitsatsning visar att killarna ansåg att det främsta hindret var den individuella bristen på ambition och eventuella skador. Tjejerna lyfter istället strukturella hinder såsom låga löner inom damfotbollen och att de därför behöver en backup-plan i form av utbildning inom annat område. Källa: Unionens rapport 2019.
Föräldrar till fotbollstjejer upplever att deras barn blir annorlunda behandlade än killarna och även de har funderat över ojämställdheten. Källa: Unionens rapport 2019.
”En analys av alla undersökningar visar att det finns tre brännpunkter som behöver åtgärdas inom fotbollen för att fler ska få möjlighet att kunna kalla fotboll för sitt jobb. Dessa är löner och villkor, föräldraskap samt normer och värderingar. Utmaningen är att dessa hänger ihop.” Källa: Unionens rapport 2019.
Kvinnor inom elitfotbollen har generellt sämre löner och villkor än männen. Männen har individuella och prestationsbaserade löner och bonusar. Nästan alla manliga elitfotbollsspelare kan leva av sina samlade inkomster från fotbollen. Kvinnor behandlas mer som grupp och ges sämre möjligheter. Kvinnors skicklighet och talang ger sällan möjlighet att leva på den samlade inkomsten från fotbollen och få är heltidsanställda av sina klubbar. Källa: Unionens rapport 2019.
”Om ledarna inom fotbollen vill se en reell och snabbare jämställdhetstakt behöver diskussionen fokusera på hur fotbollssverige kan skapa goda förutsättningar för kvinnor att utöva fotboll och satsa på en karriär. Att få heltidsanställningar samt löner och ersättningar som går att leva på är därför grundläggande för fotbollens utveckling.” Källa: Unionens rapport 2019.
”På svensk arbetsmarknad är löneskillnaderna mellan män och kvinnor 11,3 procent och en majoritet av de lönearbetande kvinnorna i Sverige kan leva av sina löner. Inom fotbollen är löneskillnaden 98,7 procent och ytterst få kvinnor kan leva av sina löner – även när de har fotboll som heltidsjobb. En spelare som inte kan leva av sin fotbollslön har ofta betydligt svårare att bilda och försörja sin familj.” Källa: Unionens rapport 2019.
”Trots att jämställdheten ständigt går framåt inom fotbollen finns det tydliga bevis på att nästa generations fotbollsspelare präglas av samma ideal, värderingar och normer som tidigare. Framtidens fotbollsspelare har främst männen som sina förebilder. De unga tjejerna är medvetna om ojämställdheten och många väljer aktivt bort proffsfotbollen. Fotbollen styrs av män från den högsta nivån i FIFA till de lokala klubbarna i Sverige. Detta innebär att männen är viktiga för det förändringsarbete som svensk fotboll behöver genomföra. Jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter, styrelseordföranden, chefer och personal är eftersträvansvärda mål inom fotbollen liksom i övriga delar av privat sektor. Insatser från alla behövs och arbetet ske målmedvetet och långsiktigt. Fler kvinnor på ledande poster skapar nya normer och kommer att leda till att fler kvinnor kan tänka sig att vara kvar inom fotbollen även efter avslutad karriär.” Källa: Unionens rapport 2019.
”En fjärdedel av börsens ledningsgrupper utgörs nu av kvinnor. Det är definitivt en delseger värd att fira. Det senaste året har andelen kvinnor i börsens ledningsgrupper dock endast ökat med en procentenhet. Från 24 till 25 procent. De betyder att det är 15 ÅR TILL JÄMSTÄLLDA BÖRSBOLAG. Fortsätter framstegen i samma försiktiga tempo behöver vi vänta ytterligare 15 år för att ledningsgrupperna ska bli jämställda (40/60) och hela 25 år innan kvinnor och män är i jämvikt. Hur många kvinnor som kommer få kämpa i motvind, och vilken kompetens och vilka framsteg som Sverige kommer gå miste om på grund av den tröga förnyelsen går knappast att uppskatta.” Källa: Albright rapport 2020.
”Utvecklingen på vd-posterna står påfallande stilla. En femtedel av börsens vd:ar har visserligen bytts ut under året. Men få bolag tar tillfället i akt att tänka jämställt. Endast var sjunde vd-rekrytering utmynnar i en kvinna på vd-posten. Bristen på engagemang i frågan märks också i den övergripande statistiken. Endast en av tio vd:ar är kvinna – en siffra som står nästintill still för tredje året i rad.” Källa: Albright rapport 2020.
”Bolagen med jämställda ledningsgrupper utgör i år 19 procent av börsens bolag för det andra året i rad. Utvecklingen har därmed stannat av. Tydligt är att pandemin riskerar att sätta djupa hack i börsens jämställdhetsutveckling i flera år framöver.” Källa: Albright rapport 2020
”Börsbolagens linjepositioner är allvarligt ojämställda. Där är endast 15 procent kvinnor, en oroväckande minskning med en procentenhet från ifjol. Det är anmärkningsvärt, eftersom linjeposterna agerar grund när det rekryteras till vd-positioner. I bolagens staber är däremot jämställdheten nära att slå igenom. Där återfinns numera 39 procent chefskvinnor. En positiv signal är att andelen marknadschefer numera är nära varannan kvinna.” Källa: Albright rapport 2020
”HR, en bakvänd logik. Bland bolagens HR-chefer är kvinnor tydligt överrepresenterade. Där är 77 procent av cheferna idag kvinnor. Grunden till överrepresentationen är densamma som leder till att nio av tio börs-vd:ar är män – nämligen könsstereotypa föreställningar gällande vem som är bäst lämpad att göra vad.” Källa: Albright rapport 2020.
Nordiska bolag med en eller flera kvinnor som grundare omsätter 45 procent mer. Och det ser ljusare ut för fördelningen av riskkapitalet hittills under året. Det visar en rapport som riskkapitalbolaget Unconventional Ventures har tagit fram i samarbete med bland andra Tillväxtverket.
Bolag som är grundade av kvinnor eller där kvinnor är medgrundare av kvinnor har 45 procent större omsättning i förhållande till investerad krona jämfört med bolag grundade av enbart män. Uträkningen kommer från en sammanställning av bolag, med minst en kvinna som grundare, som sökte till förra årets upplaga av techkonferensen Slush i Helsingfors. Siffrorna visar också att bolag grundade av kvinnor tjänar 22 procent mer per anställd. Källa: Unconventional Ventures.
Agenda 2030 och de globala målen måste uppnås för allas rätt, inklusive unga, till ett hållbart leverne och mänskliga rättigheter. Våra yngsta ledares kraft och inspiration är viktiga drivkrafter för att påskynda framsteg för hållbar utveckling och jämställdhet. Det finns 1,8 miljarder ungdomar i åldern 10-24 år i världen – den största ungdomspopulationen någonsin. Av dessa är 600 miljoner tonårsflickor och unga kvinnor. Över hela världen fortsätter unga kvinnor att möta könsdiskriminering, marginalisering och våld, inklusive ojämlik tillgång till utbildning och möjligheter till ledarskap och deltagande. Källa: UNWomen.
#metoo: Time out: https://feministisktperspektiv.se/2018/01/09/timeout-oppet-brev-fran-idrotts-sverige/
Kvinnors lön i förhållande till mäns är 93,8 procent. Under ett arbetsliv blir det 1 miljon mindre i inkomst. Utöver 1 miljon i minskad intäkt ska även pensionsavsättningar läggas till.
Män och kvinnor i media. Rättvisaren sätter strålkastarljus på skevheten i rapporteringen av kvinnor och män i media: https://rattvisaren.com/wp-content/uploads/2020/01/R%C3%A4ttvisaren_191220.pdf
Att synliggöra kvinnor, varför det är så viktigt tydliggör Statens medieråd: ”Att kvinnor är underrepresenterade som nyhetssubjekt är problematiskt, eftersom kvinnors erfarenheter och perspektiv riskerar att hamna i skymundan eller helt saknas. Ett icke jämställt medieinnehåll bekräftar den maktstruktur där kvinnor underordnas och män överordnas.” https://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.html
Vill du bidra till ökad jämställdhetskunskap?
Har du intressant fakta och statistik som belyser jämställdhetsfrågan? Skicka gärna ett mejl till anna.arnerdal@eskilstuna.se så kanske vi publicerar det här på sidan. Kom ihåg att ange var informationen kommer ifrån och skicka gärna med länk.