Dansande dribbler med stigande form
Vår en mot en-expert och dribblingsdemon Ngozi Sonia Okobi är taggad för en spännande avslutning på OBOS Damallsvenskan.
I det här reportaget får vi även veta vad dans har för roll i hennes liv och varför Rosa bandet-matchen är lite extra betydelsefull för henne.
Vår tekniska mittfältare från Nigeria har tjusat oss många gånger, inte minst med sina dribblingsräder, sedan hon kom till Eskilstuna 2018. Inför den här säsongen fick hon dock jobba sig tillbaka från en broskskada i foten.
– Fast det var ingenting som påverkade mig i början av serien. Jag var helt redo för att spela och hade inte ont i foten. Däremot var jag kanske på 85 procent konditionsmässigt då, men ju mer jag fick spela desto bättre blev det.
Ni som följer laget har kunnat se att hon blivit allt mer framträdande ju längre in på serien vi kommit och senast mot Linköping var det ytterst nära att Sonias första mål 2021 hade kommit. Skottet räddades dock till hörna.
– Skillnaden nu är min ork. Jag blir inte trött på samma sätt som när jag gjorde mina första 90 minuter den här säsongen. Nu kan jag köra på hela matchen även om jag springer jättemycket.
Ni vet säkert att Sonia också har väldigt hög status i hemlandet. Hon, Rita Chikwelu och vår Halimatu Ayinde har styrt Nigerias mittfält länge och som ni kanske vet blev hon uttagen i decenniets lag i Afrika under 2010-2020. Med runt 60 landskamper, fyra VM (varav två i U-landslag), en rad titlar i afrikanska mästerskapet är hon dock inte mätt på den internationella scenen ännu.
– Nej, det känns fortfarande väldigt viktigt. Passionen och kärleken för mitt land och att få representera Nigeria är lika stor varje gång, varje dag.
Matchen mot Sverige i VM 2015 sticker ut lite extra. I 3-3-mötet gjorde Sonia Nigerias första mål och hade assist till övriga två genom mycket fina djupledsbollar. Hon prisades som lagets bästa.
– Jag är väldigt stolt över min prestation i den matchen och på landslagsnivå är det den bästa jag gjort i karriären. Men det finns även några klubblagsmatcher som jag är jättenöjd med.
Sonia beskrivs som en väldigt varm och omtänksam person, nästan alltid med ett leende på läpparna och en som gärna skojar med både spelare och ledare. Och så gillar hon att dansa, något som hänt ofta i omklädningsrummet och inte minst tillsammans med landsmaninnan, den nu knäskadade, Halimatu Ayinde.
Vad betyder dansen för dig, Sonia?
– Det är något som vi ofta gör i Nigeria och det är ett tecken på att man är lycklig. I hemlandet brukar vi ofta säga att man kan dansa bort sin sorg och smärta. Så det är bra att släppa in den glädjen i sitt hjärta.
Närmaste uppgift för United är Djurgården hemma på Tunavallen på söndagseftermiddagen. Det innebär också årets Rosa bandet-match, en tradition för klubben och något som Sonia tycker är viktigt att uppmärksamma.
– Ja, det är något som betyder mycket för mig. Inte minst eftersom jag har en god vän och tidigare medspelare som var väldigt duktig. Hon drabbades av cancer i sitt ena bröst och på grund av sjukdomen blev hon tvungen att operera bort bröstet.
Sett till det rent sportsliga hoppas vi förstås att Eskilstuna kan fortsätta sin strålande trend. Det stora lyftet kom som ni kanske minns efter en mindre lyckad prestation och förlust mot just Djurgården i våras.
– Vi har blivit så mycket bättre sedan dess och utvecklats på många sätt. Till exempel har de spelare som kom in i truppen under sommaruppehållet bidragit till det, säger Sonia.
Ni har mycket att spela för i slutet av säsongen och till skillnad från i fjol handlar det inte om att rädda nytt kontrakt utan en position mycket högre upp. Hur motiverande känns läget ni har?
– Det är väldigt inspirerande när man tittar på att vi ligger trea i tabellen och jag vill så klart att vi avslutar året starkt, både sett till hela laget och personligen.
